Förtrollad : Annanstans del 2 av Jacqueline West

Spoiler-varning! För er som vill läsa del 1 i Annanstans-serien bör nog vänta med att läsa denna recension innan ni läst Skuggorna, som del 1 heter.

Olive har förintat den onde Aldous McMartin och Annabelle McMartin har även hon blivit besegrad och inlåst i sitt porträtt som är nergrävt i trädgården tillhörande huset som Olive, hennes föräldrar och de tre talande katterna Horatio, Harvey och Leopold bor i. En dag upptäcker hon, med hjälp av agent 1-800 (absolut INTE Harvey ;) ), att en kille i hennes ålder flyttat in hos mrs. Dewey två hus ner från hennes. Killen visar sig vara mrs. Deweys barnbarn Rutherford som pratar mycket och fort. Varför Olive avslöjar att det bott häxor i hennes hus fattar hon verkligen inte men det gör hon, och Rutherford frågor ganska omgående om hon hittat en besvärjelsebok. Att hon själv inte tänkt på detta retar henne, fast inte lika mycket som att HAN kom på det före. Hon säger att hon inte gjort det, men tänker för sig själv att den boken ska hon minsann ta och leta fram. Kanske kan hon hjälpa Morton som ju fortfarande är fast i tavlan som föreställer gatan hon bor på.

Så börjar Olives jakt på familjen McMartins besvärjelsebok, och redan ganska tidigt kommer Rutherford - som tenderar att dyka upp plötsligt då och då - på henne med detta och Olive känner att hon inte har något annat val än att låta honom hjälpa henne leta. Även Sir Walter Raleigh (heller INTE Harvey) hjälper henne, även om han inte vet vad de letar efter (då hade han nog inte hjälpt till). Harvey kan ta de två barnen med in i tavlorna, Olive har ju inte "de där" glasögonen längre, och de lyckas övertyga Morton att också hjälpa till att leta. Men det är något som inte står rätt till, Olive kan på något sätt känna åt vilket håll de ska, det är som att boken drar i henne. När de med Harveys hjälp kommer upp till den ohyggliga vinden där mr McMartin målade alla de förtrollade tavlorna, vill Morton inte vara med mer. Det är mer eller mindre då boken börjar ta över Olive, innan hon ens fått tag i den. Men hon och boken hittar till slut varandra och det är INTE bra...

Förtrollad tycker jag känns lite mörkare än Skuggorna, fast det är kanske inte så konstigt att jag tycker så. För mig känns besvärjelseboken som en drog, eller som ringen i Tolkiens ringen-trilogi. Och droger gör ofta, och ringen för det mesta, otrevliga och mörka saker med dess användare, och det gör ju besvärjelseboken med Olive i allra högsta grad.

Förtrollad är dock inte bara mörk, den är även rolig. Olives föräldrar roar mig väldigt mycket, och likaså Rutherford med all sin nördighet (inget illa menat, jag är själv stolt nörd!), men framförallt är det katterna som är kul - inte minst Harvey.

Handlingen förstärks här och var i boken med väldigt bra och effektfulla illustrationer, gjorda av Poly Bernatene, och dessa är, precis som boken i sig, både roliga och mörka samtidigt, och bokens omslagsbild är för mig väldigt lockande; mystisk och suggestiv.

Förtrollad rekommenderas varmt till barn i 3:an till 6:an.

Betyg: 4/5

Författare: Jacqueline West
Illustratör: Poly Bernatene
Titel: Förtrollad (Annanstans del 2)
ISBN: 9789132159817
Förlag: B. Wahlströms

Anaché : Myter från Akkade av Maria Turtschaninoff

Först av allt vill jag be om ursäkt till både författaren och förlaget, för att det tagit så löjligt lång tid för mig att bli klar med boken. Det har framför allt, som jag skrivit tidigare i bloggen, varit på grund av tidsbrist som gjort att jag inte läst klart boken. Men det har även varit så att min läslust inte varit på topp. När jag förra veckan satte mig ner med boken igen för första gången på någon månad så gick det dock som på räls. Och här nedan kommer recensionen. Tack för ert tålamod!

Anaché är yngsta barnet i en familj med fyra medlemmar. Hon har ännu inte genomgått sula, vilket är riten då flickor blir kvinnor. Familjen består av far som är rouk (ung. hövding) i akkadestammen de tillhör - Khalka. Han är kanske en bra och rättvis rouk men dock inte alltid en bra far och make (i alla fall med våra mått mätt). Anachés mor är en lydig hustru som gör allt det som en sådan ska göra men när hon enligt sin maken inte är det tar hon emot sina fysiska straff utan att klaga. Hon ler inte mycket när hennes make är hemma. Anaché har även en äldre bror som heter Huor, och han och Anaché älskar varandra väldigt mycket. Huor lär sin syster att använda knivar och jaga, de rider tillsammans och spelar spel tillsammans. Allt pojkar och män kan, kan snart Anaché också, och kanske till och med bättre. Så ofta de kan är de tillsammans. När Huor genomgått settu (riten då pojkar blir män) träffas de inte lika ofta vilket smärtar både Anaché och Huor.

En dag när de två syskonen är ute och rider så ser Anaché ett djur hon inte sett tidigare. Det är vitt och påminner om ett får men det är inget får. Det tittar på henne och hon vinkar till det och hon tycker det ser ut som att det böjer på huvudet som i en hälsning, sen försvinner det. Hon får senare reda på att det är bergsgeten Pa Jau, akkades skyddsande som valt att följa henne och skydda henne. De möts ibland under natten då Anaché i sömnen, har sina nattvandringar i andarnas värld. De kan inte tala med varandra dock. När så hennes sula är genomförd kan hon tala med Pa Jau men det är inte alltid hon förstår vad han svarar. Sulan var speciell, det var inte som det brukar vara - angakok, stammens shaman, säger att andarna inte vill testa henne nu utan längre fram. De säger att hon kommer att gå "dit hon inte få gå och göra det som är omöjligt. Hon avlar ett barn som inte är hennes och simmar genom berget." Simma genom berget är det som angakokerna gör för att komma till andevärlden, detta kan och får inte kvinnor göra. Angakoks lärling blir arg, han tycker inte att det är acceptabelt att kvinnor ska få göra något alls egentligen.

Denne lärling, som Anaché tyckt varit obehaglig och otäck länge, blir en dag angakok och utmanar den angakok som redan finns i stammen. Och han vinner, det vill säga att den gamle angakok dör väldigt snart. Den nye angakok hatar kvinnor och han vägrar att genomföra sula och att offra till tvillinggudinnan Axeki. Bara männen hjälper han och bara Axekis bror Kummelake får offer. Detta gör Axeki väldigt arg. Det är nu alla problem börjar för alla akkade. Vädret blir dåligt men kvinnorna i Anachés stam förstår att det måste vara för att angakok inte genomförde en sula för en flicka som på grund av detta dog. Därför gör kvinnorna något de inte får göra egentligen, de genomför en rit genom att offra får och genom att göra en ung flicka till Axekis utvalda. Detta gör att Axeki lugnar sig något men när vintern kommer gör den det med besked. Den kommer plötsligt och den är fruktansvärd. Axeki är rasande! Det är under denna vinter som Anaché mot alla odds lyckas överleva, och det är här hon simmar genom berget för första gången. När våren så äntligen tycks komma har allt förändrats. Hennes älskade mor och bror har dött och familjen har förlorat allt. Hon hittar sin far som fått övervintra hos en bekant och nu börjar ett helt nytt liv såsom Anaché aldrig kunnat fantisera, och det blir väldigt svårt för henne.

Denna mäktiga bok, som i övrigt är skitbra, kan man kanske kort säga att den handlar om balans. Balans mellan könen, balans mellan människa och natur/djur, balans mellan gudar/andar och människor, om rika och fattiga. Den känns som en bok som tar upp ämnen som är högst aktuella idag och jag tycker att den skulle kunna användas i skolan för att sedan diskuteras.

Anaché är mycket välskriven och språket gör att man kan se allting framför sig och det är så otroligt vackert, ibland kan man till och med känna vinden som blåser på stäppen, mot ansiktet.

Jag tror att författaren måste ha lagt ner ett massivt forsknigsarbete för att få ihop denna historia, det känns inte som fantasy, det känns som att det skulle kunna ha hänt för väldigt längesedan. Den är enkel men samtidigt komplicerad. Jag är väldigt imponerad!

Det enda negativa jag kan komma på är att jag tycker att omslaget nog eliminerar en del personer. Jag hade till exempel nog inte läst den om jag inte fått boken skickad till mig. Det är lite barnsligt och speglar, enligt mig, inte storheten i boken. Men jag är oerhört glad att jag läst den och jag var rörd när boken tog slut och jag känner att den fortsätter att leva kvar i mig.

Den rekommenderas väldigt varmt till ALLA från 12 och uppåt. Den är beskriven som ungdomsroman men den kan lätt läsas av vuxna också.

Betyg: 5/5

Författare: Maria Turtschaninoff
Titel: Anaché : Myter från akkade
ISBN: 9789515230157
Förlag: Schildt & Söderström

Zombie! av Tommy Donbavand

Då ska vi se om jag inte kan komma igång nu. Nytt år, nya friska tag!

Nathan har haft en väldigt nära relation med sin morfar och varje fredag så var det denne morfar som hämtat Nathan efter skolan, men en fredag är det Nathans mamma som väntar. Hon är ledsen och berättar att morfadern har gått bort i en hjärtattack. Nathan är oerhört ledsen men efter begravningen går Nathan ofta till graven för att prata med morfar precis som tidigare.

En kväll tar han med sin lillasyster men när det har börjat skymma har systern försvunnit och plötsligt hör Nathan ett skrik från den gamla delen av kyrkogården. Han springer och letar efter systern och hittar henne  framför en gammal grav. Ur denna stiger sakta en död människa upp - en zombie! Han går mot de två barnen som blir riktigt rädda och börjar springa därifrån, och zombien följer efter. När de upptäcker att kyrkogårdens låsts får de panik, men efter lite tumult så upptäcker de att zombien inte är riktigt så farlig som de trodde.

Zombie! är en både spännande och rolig bok som ingår i bokförlaget Argassos serie "Läsvänligt". Jag skrattade gott samtidigt som jag tuggade naglar när jag läste boken. Det är en lagom tunn bok med härliga bilder av Tom Percival som även gjort de underbara bilderna i Vampyren från Croglin (också från Argasso).

Zombie! är lättläst och funkar bra för barn i åk 3-5. Mycket läsvärd!

Betyg: 3,5/5

Författare: Tommy Donbavand
Illustratör: Tom Percival
ISBN: 978-91-85679-51-7
Förlag: Argasso

De glömda barnen. av Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist

Långt under marken, genom ett litet hål, finns en grotta där en massa barn finns. Det är barn som glömts bort av sina föräldrar, barn som farit illa, barn som inte syns. Ju fler barn som hamnar där desto större blir grottan, och hålet blir mindre.

Misan är en tjej som har ett par föräldrar som jobbar väldigt mycket. Hennes pappa är sjuksköterska och jobbar i Norge, och hennes mamma är telefonförsäljare och skulle likväl kunnat jobba i Norge så lite som Misan får se henne. Misan tycker att det känns som att hennes föräldrar inte ser henne, att de glömt henne. En dag upptäcker hon att hon börjat bli genomskinlig. Hon blir förskräckt och ringer sin mamma som blir arg för att Misan stör henne i ett möte. När Misan säger att hon är genomskinlig tror mamman henne inte och samtalet avslutas. Då mamman kommer hem snubblar hon till men förstår inte varför. Hon letar och letar hon efter sin dotter, men hon ser henne inte. Till slut ropar hon efter Misan och säger något om middagen och sen går hon igen. Vad hon inte vet är att Misan ropat tillbaka så gott hon kunnat, och att det var Misan som mamman snubblat över. Mamman såg inte henne för att hon är alldeles osynlig.

Plötsligt blir allt mörkt och Misan faller. Det luktar jord. Hon landar till slut men kan inte se något eftersom det fortfarande är väldigt mörkt. Hon tror att hon är ensam tills någon rör vid henne.

De glömda barnen. är en bok som jag tycker att alla borde läsa, även vuxna. Den känns viktig på grund av ämnet. Visst barn brukar inte bli osynliga och falla ner i ett hål, fast det känns säkert så för många. Skåhlberg och Dahlquist vill med denna bok uppmärksamma på ett eller annat sätt utsatta barn, vilket jag tycker är bra.

Boken är riktigt spännande, sorglig, skrämmande men samtidigt hoppingivande och fin. Jag tycker dock att slutet känns för enkelt och lite hastat, men överlag det är en väldigt läsvärd berättelse.

Illustrationerna i boken sätter igång min cellskräck, vilket är en positiv grej i detta fall. ;) Jag gillar att omslaget är vinterkall och dimmig, samt att sidorna är lite mörkare. Det förstärker det tryckande mörkret i berättelsen.

Boken rekommenderas till mellanstadiebarn och uppåt.

Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Titel: De glömda barnen.
ISBN: 9789186861049
Förlag: Sagolikt Bokförlag

Särskild av Nene Ormes

Det har gått en tid sedan Udda fick reda på att hon var sär, och sedan räddningen av nära vännen Daniel har hon inte haft några drömmar. Tills nu. Udda har börjat drömma igen, och det börjar med något som känns så viktigt att hon inte kan låta bli att ta kontakt med Hemming. När Hemming får höra drömmens innehåll blir han väldigt orolig och drar ner Udda i citytunneln vid Triangelns station (Malmö). De fortsätter in under marken genom gångar som för de flesta är hemliga, tills de kommer till någons hem. Det visar sig tillhöra lotsen Imona, som hjälpte dem att hitta Daniel. Någon har varit där, någon har rivit sönder rummet, till synes letande efter något. Som de lyckligtvis inte hittat.

Hemming föreslår sedan för Udda att hon ska besöka Oraklet för att få svar på sina frågor, medan han sticker iväg för att försöka hitta Imona och hjälpa henne, och Udda följer Hemmings råd. Det blir efter ett tag så att Udda väljer Oraklet till sin mästare och står därmed under hennes beskydd, men är även skyldig att lyda Oraklets ord. Men att ha extra skydd är särskilt bra just nu då det är festival i staden och jakten är på gång. Det är även bra då Magrete, Hemmings mäster, inget hellre vill än att lägga vantarna på både Udda, som är drömmare, och Imona, för hennes egen vinnings skull. Och Daniels sure bror Gabriel är ständigt närvarande och försöker sära på Daniel och Udda.

Udda förstår inte riktigt det här med festivalen eller jakten och det är svårt att få information ur de hon känner som är sära. Men hon drömmer flera drömmar om våld, intrigerande samtal och saker som vissa vill hålla hemligt. Udda är hett villebråd. Jakten kan börja...

Särskild, som ju är uppföljaren till Udda verklighet, är en bok jag längtat efter länge, och inte blev jag besviken. Udda veklighet kan man kanske kalla för en prolog, det är i Särskild som serien börjar på riktigt. Del två är ännu bättre än del ett och jag kan inte komma på något negativt att skriva om boken. Man fångas direkt och sen släpper Ormes inte taget om en förrän efter sista punkten.

Boken har en väldigt intressant koppling till folksagor som tilltalar mig, det gav boken en extra "edge". Jag gillar även att det utspelar sig under Malmöfestivalen och läsaren får följa med in i folkvimlet (skönt att slippa vara där själv!) och känna doften av grillspett och langos (jag har ju varit där så väldigt många gånger att det fastnat i näsan ;)p).

Läs den, du blir inte besviken! Den är spännande, magisk, och lite skrämmande på sitt sätt.

Boken rekommenderas varmt till tonåringar och uppåt.

Betyg: 4/5

Författare: Nene Ormes
Titel: Särskild (De sära del 2)
ISBN: 978 91 7355 254
Förlag: Styxx fantasy

Don Fritjof av Anna Bache-Wiig

I denna bok styr monster-katten Don Fritjof med järnhand. Han har satt skräck i alla - djur som människor. När han närmar sig springer alla iväg och det gillar han. Don Fritjof är en riktig gangsta som till och med styr och ställer hemma trots att hans husse ger honom mat.

En dag händer det att en liten orädd mus i balettdräkt dimper ner i Fritjofs matskål och käkar lite av maten. Detta tål inte Fritjof och jagar musen överallt - han SKA få tag i den lille lorten och då ska han få se vem som är kung! Men Fritjof märker inte var musen leder honom och plötsligt befinner han sig i ett träd högt, högt uppe och kan inte ta sig ner. Musen skrattar åt honom och rusar ner igen. Hur ska det sluta?

Don Fritjof är en sanslöst rolig bilderbok, även för vuxna. Den kanske till och med är ännu roligare för vuxna. Särskilt kattägare kommer att uppskatta denna hemska historia. Texten är på på vers och är väldigt bra. Bilderna gör dock oerhört mycket för boken. Det är illustratören Lisa Aisato som gjort dem och de är helt underbara! Jag kommer att öppna denna bok lite då och då bara för att njuta av bilderna och få mig ett gott skratt.

Man får inte missa denna bilderbok! Den funkar kanske inte för de allra minsta men från 3-4 år och uppåt.

Betyg: 5/5

Författare: Anna Bache-Wiig
Illustratör: Lisa Aisato
Titel: Don Fritjof
ISBN: 9789132160554
Förlag: B. Wahlströms

Demonprinsessan - Legenden om Morwhayle del 2 av Peter Bergting

Ett halvår har gått sedan den stora striden vid Murlegh - hem till Arteils syster Malda och hennes adoptivfar, häxmästaren Wurzel Stern. Arteil bor hos sin mormor i Morwhayle och varje dag under denna tid har han letat efter sin syster. Vad han inte vet är att under denna tiden har Malda haft ögonen på honom i hemlighet. Och i hemlighet har hon tillsammans med Scurvley Briskit, som alla tror dött i Murlegh, smitt planer om hur de ska kunna släppa ut och kontrollera malströmmen. Det är i alla fall det stäpptrollen, som inte vill att Briskit ska lyckas, och Briskit själv, tror. Men Malda har egentligen jobbat med Briskit för att komma honom nära och ta del av alla hans planer för att sedan kunna stoppa honom innan det är för sent.

Malda och Arteil springer på varandra när Arteil jagar sagda stäpptroll, precis som Malda gör. Trollen har tagit en magibok som Briskit under inga omständigheter får lägga vantarna på. Men saker och ting går inte som de ska och det blir bara värre och värre. Om de inte lyckas stoppa Briskit kan jorden gå under!

Demonprinsessan är en bok som jag längtat efter sen jag läste första delen - Häxmästaren. Denna bok är dock lite allvarligare än första, och om man vill så skulle man kunna dra paralleller till vår värld idag, hur vi behandlar vår jord och varandra. Detta tänker jag dock inte göra för framförallt är boken oerhört roande, spännande och fylld med magi, intressanta karaktärer och vackra landskap. Jag gillar att man inte riktigt vet var man har folk, inte ens nu när boken är slut (med världens cliffhanger!) så är jag säker på vem folk är och vilken "sida" de är på. Det där med ondska och godhet är ju som vi säkert alla vet, inte så lätt.

En stor bonus för mig är att jag är med i boken! Typ... ;)p Fast jag tror inte att herr Bergting vet om det. Men det har gått lite utför för mig. Sjunga i en sunkig håla... Hmm... ;)p

Läs den!

Rekommenderas varmt till barn i mellanstadieåldern (kanske något yngre om man är stark läsare eller har någon som läser för en) och uppåt.

Betyg: 4,5/5

Författare/illustratör: Peter Bergting
Titel: Demonprinsessan - Legenden om Morewhayle del 2
ISBN: 9789155257989
Förlag: Bokförlaget Semic

Sju minuter över midnatt av Patrick Ness

Conor har det verkligen inte lätt. Han är utstött i skolan, har inga vänner längre, de enda han får uppmärksamhet ifrån där är hans mobbare.

Hemma är det inte mycket bättre. Conors pappa har lämnat familjen, det är bara Conor och hans mamma och hon är cancersjuk. Conor får mer eller mindre ta hand om sig själv så väl som sin mor, men det gör honom inget. Om nätterna drömmer han samma mardröm om och om igen. Det där monstret som kommer... Det är lätt att förstå att Conor inte mår bra, även om han gör allt för att inte visa det.

En natt när han har drömt den där drömmen som vanligt, och vaknar på det vanliga stället i den, märker han att monstret står utanför hans fönster. Conor tittar på klockan, den står på 00.07, men han upptäcker snart att det inte är samma monster som i drömmen, och han tycker inte att detta nya monster är lika skrämmande som det i drömmen. Men det enorma monstret ger sig inte iväg, han säger att Conor har bett honom att komma, men det förstår Conor inget av, han har inte kallat på någon. Saker och ting blir värre och värre ju längre tiden går och monstret tycks få Conor att göra hemska saker som han inte vill. Men han blir inte av med det enorma monstret och det känns som att det här inte kan sluta på något bra sätt.

Sju minuter över midnatt är en unik bok och jag gillar den skarpt. Den har en kvalitet som även en av mina stora favoritförfattare (David Almond) har. Förmågan att skriva så att man inte vet vad som är sant eller inte är inte något som alla har och det är något som tilltalar mig väldigt mycket.

Boken, som bygger på en idé av författaren Siobhan Dowd, som tyvärr hann gå bort innan hon fick skrivet den själv, handlar om sorg, om styrka, om skräck, om vänskap, om kärlek och lämnar en inte oberörd. Den berikas även av fantastiska illustrationer av Jim Kay (men omslaget speglar inte innehållet i boken, märkligt att de valde det...).

Denna bok rekommenderas varmt till barn i mellanstadieåldern och uppåt.

Betyg: 4/5

Författare: Patrick Ness (efter en idé av Siobhan Dowd)
Illustratör: Jim Kay
Titel: Sju minuter över midnatt
ISBN: 9789132160578
Förlag: B. Wahlströms

Monstrets dotter - De utvalda del 2 av Kristin Cashore

Denna recension har dröjt lite men det är p.g.a. att jag fick manuset (vilket jag blev löjligt glad för!) och inte den tryckta boken skickad till mig innan boken kommit ut i bokhandlarna, och bokförlaget bad mig att inte skriva om den innan den 28 maj, därav fördröjningen.

I landet Dell delar människorna och djuren plats med monsterdjur och monstermänniskor. Eller monstermänniska, för det finns bara en kvar lyckligtvis. Ett monster är otroligt vackert och oemotståndligt om man inte kan stänga sitt sinne och stå emot när de lockar en eller tar över ens tankar. Det är så de jagar. Flamma är den enda monstermänniskan kvar nu sedan hennes onde far Cansrel dött genom att ta livet av sig. Flamma har aldrig riktigt haft några vänner och de flesta som ser henne (förutom Brocker och Archer som hon bor hos) speciellt om hon har sitt eldröda hår utsläppt, blir antingen hatiska och vill döda henne, eller så känner de åtrå och försöker våldföra sig på henne, eller blir förälskade. Oavsett tycker Flamma ett det är fruktansvärt jobbigt.

Cansrel var ond och använde sin gåva till att manipulera, förstöra och tortera. Kungen blev hans bäste offer eftersom han kunde se till att ge honom allt. Men när kungen dog slutade det och Cansrel blev mer och mer deprimerad. Cansrel hade genom hela Flammas liv försökt lära henne att tränga in i folks och djurs sinnen för att styra dem, men efter att han sett vad hennes far gjorde vägrade hon att missbruka denna gåva och svär på att aldrig bli som han.

En dag när Flamma är ute i skogen blir hon träffad av en pil och skytten blir tillfångatagen och satt i Brockers fängelse där de försöker förhöra honom och Flamma letar efter något i hans sinne även om hon inte tänker manipulera ur honom något svar. Allt är dimmigt i huvudet på honom som om någon eller något påverkat honom. De hinner inte förhöra honom mer för någon utifrån som är en extremt bra skytt skjuter honom och pilen dödar. De funderar om det är någon av lord Mydoggs eller Gentians underhuggare som är i farten.

Kungahuset som Brocker och Archer är vänner till frågar om Flamma skulle kunna följa med till King City - där kungen Nash har sitt palats - för att känna efter om en de har tillfångatagit är en inkräktare som Flamma nyligen känt under ett besök i drottningens hem, men som undkommit. Mot Archers vilja svarar hon ja på villkor att hon inte ska behöva manipulera någon vilket prins Brigan (som först då han träffar Flamma känner avsky mot henne) säger att hon inte ska tvingas till. Brigan och hans många soldater blir hennes eskort till King City men hon får även tilldelat sig några få soldater som blir hennes personliga livvakter som följer henne vart hon än går, men som sen också blir hennes vänner.

King City är imponerande stort och vackert även om det på sina ställen börjat förfalla. Flamma får träffa resten av syskonskaran. Kung Nash blev förälskad i henne första gången han såg henne och friade till henne, men tvillingparet Clara och Garan har stängda sinnen, Clara är välkomnande medan Garan är misstänksam. Flamma får stanna kvar i palatset längre än hon tänkt för Brigan måste ge sig av ett tag och han ska ju eskortera henne hem igen. Flamma vill dock stanna kvar när Brigan återvänder, hon vill hjälpa till på något sätt och hon trivs här. Hon har börjat få vänner som hon inte haft tidigare och känner att hon skulle kunna göra något för riket. Brigan kommer och går men de två träffas alltid och pratar, och saker och ting förändras mellan dem, de kommer närmare varandra. Till slut går Flamma med på att tränga sig in i fångarnas sinnen och försöka få ur dem allt de vet. Många har så där dimmiga sinnen precis som skytten där hemma, andra verkar ha programmerade svar.

En dag när hon pratar med Brigan ser hon en otäck liten pojke med två olikfärgade ögon och han verkar fruktansvärt obehaglig och hon kan inte ens hitta ett sinne i honom. Hon upptäcker att de som han har pratat med är dimmiga i skallen. Hon blir så förvirrad av detta att hon inte kommer på att säga något förrän det är försent och pojken har lämnat staden. Ingen bryr sig dock om detta och fokuserar på det kommande kriget, för det är oundvikligt, och på den årliga festen då landets alla lorder besöker kungahuset, vänner som fiender. De får reda på att Gentian och Gunner ska dit för att döda Nash och detta ska kungafamiljen och Flamma försöka förhindra och det börjar bra men Flamma blir trött i huvudet och hon tänker inte ordentligt. Det är då allting går så väldigt fel...

Monstrets dotter, som utspelar sig före Tankeläsaren, är en bok jag längtat efter och jag känner att jag absolut inte blivit besviken. Det är en välskriven berättelse som vävs ihop med del 1 på ett bra sätt även om man stundtals inte tänker på att det är samma värld som i första delen. Författaren har dessutom en förmåga att skriva utsvävningar på ett sätt som är helt utan ansträngning och på samma lätta sätt hittar hon tillbaka igen. Jag tycker om hur hon fokuserar på berättelsen och inte så mycket på personernas förhållande till varandra även om hon inte på något sätt undviker detta. Det blir precis så mycket att man inte tycker det tar över.

Boken är väldigt bra, den är spännande, vacker och fantasirik. Jag gillar hur författaren genom sin prolog ger en ångest genom hela boken, för man vet ju något kommer att gå på tok någonstans. Det som jag saknar eftersom jag hade ett manus att läsa var en karta, som jag antar finns i den tryckta boken, men det gick bra ändå. Ja, jag är en sådan som kollar på kartorna i fantasyböcker.

Ja då får man börja längta efter del 3. LÄNGTAR!!

Boken rekommenderas väldigt varmt till tonåringar och uppåt.

Betyg: 4,5 av 5

Författare: Kristin Cashore
Titel: Monstrets dotter - De utvalda del 2
ISBN: 9789155257590
Förlag: Bokförlaget Semic

Själlös - Parasollprotektoratet 1 av Gail Carriger

Miss Alexia Tarabotti har oturen att i ett inte helt förlåtande och tolerant samhälle - victorianska England - vara kurvig, en gammal ungmö (26 år!), och halvitaliensk med mörkare hy, svart hår och stor näsa. Miss Tarabotti sticker ut på många sätt, hon är även frispråkig och och mycket intelligent och intresserar sig för den senaste forskningen, även om det senate modet också väger tungt hos henne. Alexia har trots sitt italienska påbrå en väldigt brittisk uppfostran, och vett, etikett och återhållsamhet är en del av henne, tja, tills hon öppnar munnen då hon tenderar att säga precis vad hon tycker oavsett om det är passande eller inte.

I denna version av victorianska England finns även vampyrer, varulvar, spöken och annat övermänskligt och övernaturligt. De är alla numera en integrerad del av samhället och många har till och med höga positioner i samhället. Det är i ROF-registret som alla övermäskliga och övernaturliga finns registrerade och här håller man koll på vad som sker ute i de olika svärmarna (vampyrer) och flockarna (varulvar). Den högste av ROF:arna är Lord Maccon och han är varulv. Han är den störste och starkaste av dem och han är ingen man bråkar med. Miss Tarabotti och Lord Maccon tycks stöta på varandra här och var och bråkar alltid. Alexia tycks vara en av få som vågar säga emot lorden och dessutom kommer undan med det utan några skador.

Berättelsen börjar med att miss Tarabotti är på en tillställning där det utlovades mat men denna lyser med sin frånvaro och Alexia måste be butlern om förfriskningar. Dessa tänkte hon intaga i biblioteket men hon hinner knappt sätta sig förrän en vampyr attackerar henne. Henne! Hon som är själlös! När han rör henne försvinner allt vampyriskt i honom men han ger sig ändå inte. TIll slut blir hon tvungen att mot sin vilja (hon ger ju upp en väldigt fin hårnål!) döda den oförskämda vampyren, som inte tycks känna till henne och vad hon är. I vanlig ordning dyker lord Maccon upp tillsammans med sin högra man/varg professor Lyall. Alexia och lorden börjar munhuggas som vanligt medan professorn undersöker den döda kroppen. Att vampyren inte kände till Alexia tycker de alla är väldigt underligt, det är svärmens uppgift att uppfostra och lära vampyrerna de skapar om vett, etikett och vad man ska akta sig för.

Detta dödsfall är början på ett farligt äventyr utan dess like, då fler konstiga vampyrer dyker upp, andra vampyrer försvinner och likaså en hel del varulvar. Dessutom verkar någon vara ute efter miss Tarabotti, den där... varelsen, vad det nu är, är stark, mordisk och ger sig aldrig.

Själlös är första delen av fem, om jag inte missuppfattat det hela, om miss Alexia Tarabotti och hennes äventyr i detta alternativa victorianska England. Boken är spännande, intelligent, oerhört rolig, intressant och dessutom erotiskt laddad - miss Tarabotti och lord Maccon är INTE så mycket ovänner som de låtsas vara. ;)

Boken är välskriven och genomtänkt och jag älskade den! Jag vill läsa fortsättningen nu!

Själlös rekommenderas rykande hett till tonåringar och vuxna! Gå och genast och köp den eller låna den på ditt bibliotek!

Betyg: 5/5

Författare: Gail Carriger
Titel: Själlös - Parasollprotektoratet del 1
ISBN: 978 91 7355 227 1
Förlag: Styxx fantasy

Polyhymnias guld - Tyko Flores äventyr del 3 av Martin Widmark

Tyko och Julia har sedan förra boken blivit förd till ingen mindre än den fruktade fursten av Son-Li, och han är sannerligen en otrevlig typ! Han är inte vid sina sinnes fulla bruk och han verkar vara rädd för sina döda föräldrar. Tyko råkar nämna föräldrarnas namn och fursten blir rasande och dömer dem båda till att offras till den onda Ormapan.

Tyko och Julia kan inte riktigt se någon utväg från detta öde, men på väg till den stora båten som ska ta dem till Ormapans ö dyker de två ungdomarnas gamla vänner Lillevi, Arti och don Ramon upp, tillsammans med sin nya vän Isabella. De fyra lyckas frita Tyko och Julia, men även de andra som varit på väg att offras. De seglar iväg på skeppet i hopp om att klara sig genom det farliga havet och förbi Ormapans ö, direkt till De Nio Portarna för att, om lyckan är med dem, hitta porten till den Mörka planeten där Tykos mamma finns och väntar på att han ska befria henne.

De lyckas ta sig förbi de farliga reven, mest tack vare fripassageraren Eberhart van der Kleist, som är en medlem av det Geografiska sällskapet och som jobbat inkognito i bokhandeln som Tyko vandrat in i när han precis kom till Son-Li. Men efter en stor malström seglar de in i tjocka och där lyckas de alla somna. När de vaknar har de ändå lyckats hamna hos Ormapan.

Nu är det slut för dem alla tänker de, men Ormapan är inte den de trott att han var. Han visar sig vara en rättvis ledare för sitt folk och har väntat på stunden då Tyko skulle komma för att ställa allt till rätta igen och för att bli av med tyrannerna - fursten av Son-Li, och hertig Mazoo hemma i Tykos egna värld. Men innan de kan göra allt detta måste Tyko och Julia till den Mörka planeten och uppsöka de Två Brödernas torg i De Dödas stad för att där befria Tykos mor. Och detta är sannerligen ingen lätt uppgift!

Polyhymnias guld är den avslutande delen i Martin Widmarks fantasy-trilogi om Tyko Flores. Boken är minst lika bra som de andra två och ännu mer actionfylld! Dock tycker jag att sluten, för där är flera känns det som, är väldigt korta och hastiga och det känns lite grand som att Widmark velat bli färdig med boken snabbt. Så är det säkert inte dock. Bra är den i vilket fall som helst precis som trilogin i sin helhet. I denna bok har Henrik Tamm, precis som i de andra två, gjort ett fantastiskt jobb med illustrationerna. Jag skulle så gärna vilja se bilden på Ormapan i färg!

Boken rekommederas till barn i mellanstadieåldern.

Betyg: 3/5

Författare: Martin Widmark
Illustratör: Henrik Tamm
Titel: Polyhymnias guld - Tyko Flores äventyr del 3
ISBN: 9789163867040
Förlag: Bonnier Carlsen

Får du tag på en bok från första tryckningen så är sida 129 fel, här kan du hämta hem sida 129 med rätt text. Vet du inte om du har en bok från första tryckningen så kan du ju bara jämföra sidan här med den i din bok.

I nattens mörker av Nathalie Sjögren

Först av allt vill jag be om ursäkt för att det tagit mig så långt tid att läsa ut denna bok. Jag började läsa den ungefär samtidigt som min käre svärfar gick bort och då försvann en stor del av min läslust. På sistone har jag känt lusten komma tillbaka så nu har jag äntligen läst ut denna skräckroman.

Länge länge har byn levt i skräck för han som finns i den mörka och otäcka skogen intill dem. Så länge byborna kan minnas har han alltid funnits där och han rövar bort kvinnorna en och en och de kommer aldrig tillbaka. Hur han gör det eller vad som händer med kvinnorna när han väl har dem i sitt våld vet ingen. Det enda de vet är att han kallas Serando och att han är oövervinnelig och grym.

I byn bor Evilina, en ung kvinna som efter att hennes mor blivit bortrövad när Evilina var liten, bor ensam och har väldigt få vänner. En av dem är byns präst Laurum, som hon anförtror sig åt med sina innersta tankar och känslor. Något som hon kommer att ångra senare. En annan, som hon bara börjat lära känna för några månader sen, är främlingen Diero. Främling på så sätt att han inte kommer ifrån byn och han kan dyka upp och försvinna helt plötsligt utan att någon märker något.

Evilina tror inte helt på det där om Serando. Visst försvinner folk men det finns säkert naturliga förklaringar till det. Samtidigt känner hon att något eller någon drar i henne, något från skogen. Hon vet inte riktigt vad hon ska tro. Fler och fler börjar försvinna över bara några dagar och när Evilinas vän Kanita och hennes barn försvinner känner hon att hon inte orkar med mer. Tillråga på allt säger Diero att hon är den enda som kan stoppa Serando, men han säger inte hur, och Evilina vet ju fortfarande inte om hon tror på honom.

I nattens mörker är en ganska spännande mörk historia om grymhet, ondska, men i mina ögon framförallt mänsklighet. Med mänsklighet menar jag här våra mindre trevliga sidor som grupptryck, maktutövande, övergrepp, rädsla och hämndbegär. Serando antar jag ska vara den stora skurken och visst, jag skulle inte vilja möta denna varelse, vad han nu är för något, men det som gör honom till skurk är just dessa mindre trevliga mänskliga egenskaper. När jag blir riktigt äcklad eller arg då är det något som en människa gör, inte direkt Serando. Jag känner väldigt lite för Serando, eller någon i alls för den delen, i denna bok. Jag har en förkärlek för bra skurkar men här är inga sådana. Där är heller ingen som man direkt känner att man vill heja på eller önska att det går bra för.

Boken har vid flertalet gånger faktiskt fått mig att tänka på Tolkien, men dock inte av en positiv anledning. Jag är nog antagligen det enda fantasy-fan som inte gillade att läsa Härskarringen-trilogin. Anledningen till det är att de böckerna är för detaljerade och pratiga, och så är även denna bok. Dessutom tycker jag att Serando är oerhört ineffektiv och dum, bara för att han antagligen tycker att det är kul att ha makt över folk och få dem att göra som han vill. Hade han gjort som jag tycker att han borde gjort så hade dock boken varit väldigt tunn. Samma gäller Härskarringen. Varför kunde de inte bara flyga till Mount Doom på samma fåglar som de flyger hem med, och slänga i den förbannade ringen från första början? Det hade tagit mycket mindre tid. Men, precis som Härskarringen så tror jag att denna bok skulle bli en intressant film.

Något som jag gillar med boken är hur den är upplagd. Man får en "start-historia" i början och det dök upp en massa frågor i skallen på mig, och sakta men säkert får man svaren då historien hoppar fram och tillbaka för att ge läsaren en förståelse varför byn är utsatt för dessa hemskheter. Dock står det på baksidan av boken att Serando en gång var god men det får man inget bevis för och man får heller inget svar på vad han är och hur han blev sådan. En annan sak jag funderar över är varför ingen flyttar från byn. Går det inte? Är det en besvärjelse över dem alla som gör dem oförmögna att ta sig därifrån? Eller är denna by kanske den enda som finns, eller tror de att det är så?

Tanken på ondska och godhet är något jag funderat på mycket samtidigt som jag läst boken. Vad är ondska? Vad är godhet? Tja, något svar ger inte denna bok men läsaren uppmuntras till att själv tänka.

En sak som jag verkligen gillar är omslaget på boken. Enkelt, mörkt, lugnt, dramatiskt och lockande. Men inuti är boken mindre tilltalande grafiskt sett. Den är oerhört kompakt vilket gör mina ögon trötta, men gillar man att läsa pocket lär det inte vara något problem.

Boken passar till tonåringar och vuxna, men innehållet är nog inte bra för yngre läsare.

Betyg: 3/5

Författare: Nathalie Sjögren
Titel: I nattens mörker
ISBN: 978-91-85807-97-0
Förlag: King ink Förlag

Resan till världens farligaste land av Malte Persson & Rui Tenreiro

Om du är ute och reser och har oturen att komma till världen som denna bok handlar om får du allt se upp! Här finns det hiskeliga barn som är uppfostrade av troll, myggor som suger ur allt blod ur din kropp, slottsvakter som gärna övar med sitt svärd på dig, kockar som tycker att det smakar extra gott med nermalt barn i köttfärsen. Om du lyckas ta dig förbi allt det hemska och konstiga, träffar du kanske på en sorgsen prinsessa. Var snäll mot henne så kan allt sluta riktigt bra!

Denna fantastiska bilderbok får man bara inte missa! Bilderna, gjorda av Rui Tenreiro, är mörka och otäcka men samtidigt roliga och vackra. Texten är på vers och det är sannerligen riktigt läskiga men roliga rim.

Resan till världens farligaste land är kanske lite brutal emellanåt så den passar absolut inte för de allra minsta. Jag läste boken för min man igår kväll och vi skrattade åt de hemska och bisarra saker som utspelar sig i detta farliga land, så visst passar den även för vuxna.

Jag mer eller mindre kommenderar er att läsa denna bok, den är underbar! För personer från 4/5 år, beroende på hur känsliga de är för läskigheter. Underbar bok!

Betyg: 5/5

Författare: Malte Persson
Illustratör: Rui Tenreiro
Titel: Resan till världens farligaste land
ISBN: 9789163869594
Förlag: Bonnier Carlsen

Djävulsstatyn av E. E. Richardson

Ben blir medtvingad till ett loppis med sin mamma. Han är verkligen inte intresserad och går runt och strötittar på allt skräp som folk säljer. I slutet av loppisen står en man som bara har en grej att sälja, en liten staty. Mannen ser blåslagen ut och verkar vara desperat att bli av med prylen men Ben säger att han inte vill ha den. Då slänger mannen ett mynt på marken när Ben inte ser och låtsas att han tappat det och ber Ben att plocka upp det. Detta gör han om än motvilligt. Såld! säger mannen och tvingar på Ben den otrevliga statyn. Mannen ger sig av fort och där står Ben med denna figur och vet inte vad han ska göra med den. Han tar med sig den hem och ställer den på sitt skrivbord. Han tycker att figuren tittar elakt på honom men bryr sig inte så mycket om det. Det låter som att det är något inuti den så han öppnar, med stor möda, munnen på den och hittar en benbit och en lapp med gammal text på. Det är en besvärjelse, men det kan man ju inte tro på. Ben stoppar i lappen igen men det känns väldigt obehagligt.

På natten har Ben en fruktansvärd mardröm som tycks utspela sig i hans sovrum. Han hemsk varelse med päls och röda lysande ögon attackerar honom och han kan inte komma loss. På morgonen hittar han konstiga märken på halsen men bryr sig inte mer om det. Fast han vill inte ta några chanser, han ska ta med statyn till skolan och göra sig av med den där. Men så lätt är det inte att bli av med en väldigt ond staty...

Djävulsstatyn är rikgigt spännande och väldigt kuslig. Om man som jag dessutom läser den sent på kvällen i halvmörker precis innan man ska sova så är den så där extra creepy. Jag kunde bara läsa några kapitel i taget just av den anledningen. Om man har läst och gillat boken "Du är min" av Nigel Hinton så är denna något man också kommer att gilla, de är väldigt lika varandra. Båda böckerna tillhör Argassos serie Läsvänligt och är tunna och lättlästa böcker för tonåringar.

Djävulsstatyn rekommenderas väldigt varmt till barn i femman och uppåt.

Betyg: 4/5

Författare: E. E. Richardson
Titel: Djävulsstatyn
ISBN: 978-91-86579-30-2
Förlag: Argasso

Folket som försvann av Jo Salmson

Arel och Eno har hittat Sol. Hon har slagit läger med den äldre kvinnan Natia och pojken Varg, två av hennes eget folk. De säger att hon är deras magikälla. Andra folk har trott att alla av häxfolket har varit magikunniga men nu får Sol reda på att det bara finns en bland dem och den personen är deras sol och hon eller han delar med sig av sin magi. Men Varg förklarar att magin får bara användas till gott.

De fyra barnen vill stoppa det kommande kriget mellan de två folken och Arel får en idé. Han och Eno ska prata med Arels far om att det inte är häxfolket som vill kriga precis som att de inte startade det förra kriget som Arels far sa att han fått reda på. När de väl får tala med krigsgeneralen, och tillika Arels faster, visar det sig till sin fasa att hon är mycket väl medveten om att det var några krigsherrar i norr som startade kriget förra gången, hon var ju med på det! Hon säger även att hennes spanare har hittat häxfolket - de kan inte fly!

Sol har återförenats med sitt folk men till sin stora sorg finns inte hennes föräldrar vid livet längre. En av de äldre tillsammans Natia visar sig vara hämndfyllda och vill inte alls leva i fred och försöker tvinga Sol att använda sin magi för att vinna över "de vanliga" människorna. Lyckligtvis är de två ensamma om detta och de andra skyddar Sol.

Sol har lärt sig att fjärrskåda genom eld och hon ser vad som hänt hos Arel och Eno, och Arels faster har rätt, häxfolket kan inte fly, det finns bara en väg därifrån de är. Då kommer Sol på ett knep hon använde i huvudstaden Harrium. Frågan är bara om det funkar med alla i lägret, eller kommer de att bli påkomna och råka riktigt, riktigt illa ut.

Folket som försvann är sista delen om Häxfolket och den är spännande från början till slut. Det enda jag kan komma på att gnälla över är att slutet kändes för snabbt och för enkelt. Men å andra sidan, är man magikunnig så kan väl slut vara hur som helst.

Denna serie är spännande, rolig, varm, och faktiskt lite sorglig, men hoppfull också. Den rekommenderas varmt till barn i lågstadiet.

Betyg: 3,5/5

Författare: Jo Salmson
Illustratör: Natalia Batista
Titel: Folket som försvann - Häxfolket, del 4
ISBN: 9789163869822
Förlag: Bonnier Carlsen

Tor och magins mästare av Kevin Crossley-Holland

Jag sticker in en lite mindre bok här i väntan på I nattens mörker som jag inte fått läst på grund av min förkylning som fortfarande hänger i. Jag vill dock bjuda på en recension så jag tog och läste denna lilla bok så att ni får något nytt.

Asaguden Tor får för sig, med lite "hjälp" av den sluge Loke, att han ska bege sig till jättarnas konung och ge honom på moppo. De två ger sig av ditåt men på vägen stannar de hos en bondfamilj där de får stanna över natten. Tyvärr har familjen inget kött att bjuda på varpå Tor slaktar sina getter som drar hans vagn, men säger att de ska vara väldigt försiktiga med getternas ben sedan när de alla ätit. Sonen i familjen är så hungrig att han dock knäcker ett av benen för att suga ut märgen som han tycker är gott. På morgonen har getterna blivit levande igen men Tor märker att den ene geten är halt och blir väldigt arg. Familjen ber om nåd och Tor bestämmer sig att som straff för deras felsteg ta barnen Tjalve och Röskva som tjänare på resan till jättarnas palats.

De fyra följeslagarna lyckas till slut ta sig till jättarnas palats där de blir mottagna med frågan "vad kan ni?". Då börjar en tävling mellan Tjalve, Tor, Loke, och jättarna. Tor känner att det inte går så bra som han från början trodde och börjar känna sig förnedrad och arg, men allt är inte som det ser ut att vara.

Tor och magins mästare ingår i Argassos bokserie Myter och legender och är alltså ett återberättande av denna myt som i alla fall jag fick lära mig i lågstadiet. Dock kan jag påpeka att där är små faktafel men det kanske man inte bryr sig om, om man bara vill ha ett spännande äventyr som ju detta ändå är. Fast författaren verkar inte veta helt vad saker och ting heter och varför vissa saker hände och sådant fel sticker väldigt mycket i mina ögon, t.ex. att människornas värld skulle heta Midgård, vilket är en vanlig missuppfattning.

Boken är liten och nätt och med luft mellan raderna och har några enstaka snygga bilder som lättar upp ytterligare. Boken lämpar sig för barn i 3:an till 5:an och vill man veta lite mer om den riktiga myten så tycker jag att man ska välja en annan källa. Boken är som sagt ett bra äventyr och kommer att uppskattas.

Betyg: 3/5

Författare: Kevin Crossley-Holland
Illustratör: Siku
Titel: Tor och magins mästare
ISBN: 978-91-86579-26-5
Förlag: Argasso

Jakten på WondLa av Tony DiTerlizzi

Eva Nio har så länge hon kan minnas levt tillsammans med Modr - en robot som är som en mor för henne - i en fristad under jord. Modr har hjälpt Eva med övningar som ska hjälpa henne klara sig när hon kommer upp och ut i det fria. Alla övningar görs med hjälp av hologram och maskinstyrda simulationer. En dag attackeras fristaden och Modr tvingar Eva att fly genom en fläkttrumma som leder upp till ytan. Motvilligt ger hon sig av medan Modr stannar kvar för att uppehålla inkräktaren så länge som möjligt.

När hon kommer upp förföljs hon av den som attackerat fristaden men till slut lyckas hon lura bort varelsen. Hon somnar och när hon vaknar är det morgon och hon upptäcker att hon befinner sig i någon form av träd som hon aldrig har sett förut. Dessutom verkar de röra på sig. När hon går omkring ser hon många saker som hon aldrig sett förut och undrar varför Modr aldrig visat dem för henne. Hon kommer till slut till vad som ser ut som ingången till en annan fristad och hon ropar ner för att förhoppningsvis få svar från några som hon. Men så blir det inte, först blir hon attackerad av en massa små otäcka varelser och sen kommer en större som tydligen säger något till henne, men språket han talar förstår hon inte alls. Hon blir rädd och vill inte ha något med honom att göra men ödet vill att de ska vara tillsammans för de två lyckas bli tillfångatagna av den varelse som attackerat Evas hem. Det är en ond varelse som verkar fånga in allt han kan och han drar sig inte för att döda. Nu är Eva verkligen rädd, men tillsammans med sin nye vän, Rovender som han heter, lyckas de ta sig fria och de befriar även de andra som blivit tillfångatagna. Här får Eva ännu en ny vän, som hon kallar för Otto, som är en stor och vänlig varelse, som svär på att skydda Eva vart hon än går.

Eva vill tillbaka till fristaden för att hämta Modr och Rovender, som gett Eva en transcoder vilken gör att de kan förstå varandras språk, säger att han kan följa henne dit och hjälpa henne få ut Modr men se ska han ge sig av på annat håll. När de tre vännerna kommer fram till Evas numera förstörda hem, tar det lång tid innan de hittar Modr och hon behöver repareras. Lyckligtvis är fristaden inte så demolerad att den inte klarar av detta arbete och de ska alla ge sig av när roboten är fullt funktionsduglig igen. Det är då Besteel, som den onde varelsen heter, dyker upp igen och de får försöka fly genom en annan fristad som hela tiden varit sammanlänkad med Evas hem. På vägen därigenom hittar Eva sitt favoritobjekt som hon haft sedan hon var liten och som hon vill veta var det kommer ifrån och vad det betyder. Det är ett inramat foto med texten Wond L a skrivet på. Det står mer men det är oläsligt. Nu beger sig Eva, Modr, Rovender och Otto ut på en minst sagt farofylld resa efter information om människor som Eva och om WondLa.

Jakten på WondLa är ett mycket fantasifullt science fantasy-äventyr skriven och illustrerad av Tony DiTerlizzi som nog de flesta känner igen från Spiderwick-böckerna. Boken är originell och intressant men samtidigt som en bok i denna genre "ska" vara. Man tycker att som bildmänniska så borde DiTerlizzi beskriva omgivning och människor på ett tydligt och målande sätt men det blir inte riktigt så tyvärr. Det finns illustrationer i början på varje kapitel men inte mycket mer (med vissa undantag) och det finns flera ställen och saker i boken som jag skulle velat ha en illustration på eftersom beskrivningen i texten inte gjorde det tillräckligt klart för mig. Men boken är ändå sanslöst spännande och bra och denna bok borde tilltala många.

Boken rekommenderas varmt till barn i mellanstadiet och uppåt.

Betyg: 4/5

Författare & illustratör: Tony DiTerlizzi
Titel: Jakten på WondLa
ISBN: 9789132159398
Förlag: B. Wahlströms förlag

Farsot - De levande döda 2 av Charlie Higson

Då var det äntligen dags för en recension av Farsot!

Farsot utspelar sig ett år före händelserna i första boken - Fienden. Jack och Ed är bästa vänner och de bor på internatskolan Rowhurst. Tyvärr har sjukdomen som drabbar alla över 14 år nått skolan och eleverna har en hel lärarkår att försvara sig mot. De inser dock att de inte kan stanna där utan lyckas med nöd och näppe fly på dagen då dessa "zombies", eller sjukhuvuden som barnen kallar dem, inte är lika aktiva. De kommer så långt som till kyrkan där de försöker ta sig in för att skydda sig mot sjukhuvudena som följer efter dem. Detta visar sig vara svårt eftersom barnen som gömt sig där inne har barrikaderat alla ingångar, men till slut går det. Det är i sista minuten eftersom barnen därinne har eldat så mycket att luften tagit slut och de håller på att dö på grund av detta. I kyrkan har ett av barnen - Matt - fått en uppenbarelse (är han övertygad om). Han har några sidor ur bibeln som han lyckats rädda från brasan och dessa lusläser han om och om igen och citerar från den för de som vill lyssna, men även för dem som inte vill lyssna. Han pratar om Lammet som ska leda dem rätt och Lammet vill att de går till London. De flesta vill hellre gå längre ut på landet men Jack vill hem till sitt hus som ligger just i London. Det blir så att alla barnen delar upp sig och de går åt var sitt håll.

Ed följer med dem som ska ut på landet. Han saknar Jack men känner att han absolut inte vill till London. På vägen ut går de förbi ett stort industriområde där det även ligger stora affärer, och en av dem tycker att de ska sticka dit och se ifall det finns något att äta som de kan ta med sig. Tyvärr visar det sig att de går rakt in i en fälla, en riktigt stor och otäck fälla. Det ser ut som att de gått sitt öde till möte men i sista minuten kommer en stor buss körande rakt in i massan med sjukhuvuden och de flesta kan räddas. På bussen sitter några andra barn, och den körs av en vuxen man. Mannen säger att han inte insjuknat och han ska köra till London för att ta med sin son Liam till fotbollslaget Arsenals hemmaarena, om de andra gör som han säger kan de få åka med. Mannen är en minst sagt otäck och sur person. På vägen möter de Jack, Matt och Matts "lärljungar" och de får åka med till London. Vägen dit är inte lätt och deras chaufför är kanske inte så frisk i huvudet som man kan tro. Väl i London brakar helvetet lös.

Farsot som ju är del två i serien De levande döda är riktigt spännande och precis som del ett väldigt våldsam och grafisk i äckligheterna. Tyvärr är den inte riktigt lika bra som Fienden men nära nog, och Fienden tyckte jag ju var fantastiskt bra.

Farsot utspelar sig som sagt ett år före del ett och jag undrade genom större delen av boken hur den skulle knytas ihop med den första (speciellt eftersom jag inte kommer ihåg alla detaljer från del ett, om jag gjort det hade jag nog fattat saker lite tidigare) och i slutet av boken gör Higson detta väldigt smidigt och naturligt. Jag blir så imponerad av författaren som kan skriva "zombie"-böcker på ett sätt som får mig fast på ett sådant sätt som de gör. Jag har lite svårt för zombie-grejer eftersom det mesta som finns är så lika varandra, men inte dessa böcker.

Denna bok rekommenderas väldigt varmt till lässtarka mellanstadiebarn (som inte är känsliga eftersom vissa beskrivningar är ganska magstarka), och äldre.

Betyg: 4/5

Författare: Charlie Higson
Titel: Farsot - De levande döda del 2
ISBN: 9789163869105
Förlag: B. Wahlströms

Bergets furste - Pinans 5 furstar del 1 av James Lovegrove

I morgon 15/11 släpps Bergets furste, del 1 i James Lovegroves serie Pinans 5 furstar. Boken handlar om Tom Yamada som är född att möta fem furstar i en duell vardera, för att skydda världen från att gå under. Skulle någon av furstarna vinna så slutar vi människor att existera eller blir förslavade, och världen som vi känner den skulle förändras totalt. Alla i Yamada-ätten måste delta i Mästerskapet, som det kallas, och senast var det Toms pappa som lyckades besegra alla furstar men han dog tyvärr av sina skador innan han ens fått träffa sin nyfödde son Tom.

Egentligen ska Tom inte kämpa mot de onda förrän om 15 år men hans mor har upptäckt att en av de fem elementstenarna har börjat försvinna - blivit genomskinlig - vilket innebär att Toms duell redan är nära, och Tom har verkligen inte tränat färdig. Tom tränar kampsport hos sin mästare Dragon och trots att Tom tränar två timmar varje dag och har gjort så i många år så behöver han egentligen mer tid på sig. Något han inte har. Tom får ett meddelande från Bergets furste. De ska mötas vid Stonehenge och fursten lovar att han ska krossa Tom som en liten fluga. Tom vill allra helst stanna hemma och göra något annat, men världen står ju på spel.

Bergets furste är som sagt del 1 i serien Pinans 5 furstar skriven av James Lovegrove och ges ut av Argasso förlag. Som det är i många fall när det gäller Argasso så är den skriven för att underlätta läsningen för de som har det lite mer kämpigt eller som inte orkar läsa en tjockare bok. Serien ingår i bokserien Läsvänligt och är framförallt riktad till barn i mellanstadiet.

När berättelsen börjar är det action med en gång och det fortsätter så till sista sidan. Gillar man dessutom kampsport så är detta verkligen en bok som passar, den är fullsmockad med vapen och uttryck som kan intressera. Man ska bara tänka på att det är ganska blodigt i själva duellen så om man vet att man inte gillar sådant så ska man nog låta bli. Historien innehåller även magi och andra världar så jag tror att den kan passa flera olika läsare. Dessutom är ju omslaget riktigt coolt, det kommer definitivt att locka unga läsare.

Jag är övertygad om att Pinans 5 furstar kommer att bli en stor favorit hos barn och själv ser jag fram emot del 2 som kommer till våren 2012. Boken rekommenderas till framförallt mellanstadiebarn.

Betyg: 3/5

Författare: James Lovegrove
Titel: Bergets furste - Pinans 5 furstar del 1
ISBN: 978-91-86579-28-9
Förlag: Argasso

Magiska krafter av Jo Salmson

Sol, Arel och Eno är på väg norrut tillsammans med Enos familjs handelskaravan. Sol vill så gärna hitta sina föräldrar, och lära sig om sitt folk. Eftersom Arel och Eno tycker att det går för långsamt att ta sig framåt i karavanens takt väljer de att rida i förväg istället. Sol som aldrig ridit förut lär sig rätt så snabbt hur man gör, men de två pojkarna har glömt att berätta att man inte kan behandla eller rida en häst hur som helst och Sol råkar skada hästen hon rider på, så att den får väldigt ont i sitt ben. Förtvivlad lägger hon sina händer om det onda och önskar att skadan ska försvinna från djuret. Förvånade blir de alla tre när de ser att hästen mår bra igen. Sol har visst magiska krafter! Hon försöker få blomknoppar att slå ut och lyckas till slut.

Karavanen har hunnit ikapp barnen och Arel och Eno ger sig av dit för nu börjar de bli hungriga och mörkret närmar sig. Sol vill sitta kvar en stund till och öva på sin magi. När hon sitter där i sin ensamhet hör hon hur någon flämtar till och hon hinner precis se att det är en pojke, som ser ut som hon. Han är en av häxfolket! Hon lämnar alla sina saker och skyndar sig för att följa efter honom, som försvann lika snabbt som han dök upp. Samtidigt upptäcker Eno och Arel att karavanlägret kryllar av krigare som påstår att häxfolket vill starta ett nytt krig och de vill absolut ha tag i Sol. De två pojkarna låtsas som ingenting. Nästa dag när krigarna gett sig av beger sig pojkarna ut för att leta efter Sol och till sin fasa ser de att hon bara lämnat alla sina saker och ridit iväg. Kan det varit soldaterna som fått tag på henne? Nu börjar en jakt på att hitta henne igen. Sol själv, har följt med pojken och en kvinna som säger sig vara Sols häxmästare. Men kan Sol verkligen lita på henne?

Magiska krafter är del tre i Salmsons serie om Häxfolket. Den fortsätter så som jag hoppades att den skulle göra och denna del är ännu mer spännande än del 2. Arel kämpar med sig själv om vad som är sanningen och hur han ska känna om allt. Sol försöker hitta sig själv såväl som sitt folk och sina föräldrar. Men vad är egentligen en familj? Jag inser så här i skrivande stund att denna serie väcker en hel del frågor och man skulle nog kunna använda den till att diskutera t.ex. utanförskap, kanske rent av rasism, och vad det är som gör en familj.

Boken rekommenderas varmt till lågstadiebarn eller till något yngre om någon läser för dem.

Betyg: 4/5

Författare: Jo Salmson
Illustratör: Natalia Batista
Titel: Magiska krafter (del 3 i Häxfolket)
ISBN: 9789163868863
Förlag: Bonnier carlsen