De glömda barnen. av Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist

Långt under marken, genom ett litet hål, finns en grotta där en massa barn finns. Det är barn som glömts bort av sina föräldrar, barn som farit illa, barn som inte syns. Ju fler barn som hamnar där desto större blir grottan, och hålet blir mindre.

Misan är en tjej som har ett par föräldrar som jobbar väldigt mycket. Hennes pappa är sjuksköterska och jobbar i Norge, och hennes mamma är telefonförsäljare och skulle likväl kunnat jobba i Norge så lite som Misan får se henne. Misan tycker att det känns som att hennes föräldrar inte ser henne, att de glömt henne. En dag upptäcker hon att hon börjat bli genomskinlig. Hon blir förskräckt och ringer sin mamma som blir arg för att Misan stör henne i ett möte. När Misan säger att hon är genomskinlig tror mamman henne inte och samtalet avslutas. Då mamman kommer hem snubblar hon till men förstår inte varför. Hon letar och letar hon efter sin dotter, men hon ser henne inte. Till slut ropar hon efter Misan och säger något om middagen och sen går hon igen. Vad hon inte vet är att Misan ropat tillbaka så gott hon kunnat, och att det var Misan som mamman snubblat över. Mamman såg inte henne för att hon är alldeles osynlig.

Plötsligt blir allt mörkt och Misan faller. Det luktar jord. Hon landar till slut men kan inte se något eftersom det fortfarande är väldigt mörkt. Hon tror att hon är ensam tills någon rör vid henne.

De glömda barnen. är en bok som jag tycker att alla borde läsa, även vuxna. Den känns viktig på grund av ämnet. Visst barn brukar inte bli osynliga och falla ner i ett hål, fast det känns säkert så för många. Skåhlberg och Dahlquist vill med denna bok uppmärksamma på ett eller annat sätt utsatta barn, vilket jag tycker är bra.

Boken är riktigt spännande, sorglig, skrämmande men samtidigt hoppingivande och fin. Jag tycker dock att slutet känns för enkelt och lite hastat, men överlag det är en väldigt läsvärd berättelse.

Illustrationerna i boken sätter igång min cellskräck, vilket är en positiv grej i detta fall. ;) Jag gillar att omslaget är vinterkall och dimmig, samt att sidorna är lite mörkare. Det förstärker det tryckande mörkret i berättelsen.

Boken rekommenderas till mellanstadiebarn och uppåt.

Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Titel: De glömda barnen.
ISBN: 9789186861049
Förlag: Sagolikt Bokförlag