Denna recension har dröjt lite men det är p.g.a. att jag fick manuset (vilket jag blev löjligt glad för!) och inte den tryckta boken skickad till mig innan boken kommit ut i bokhandlarna, och bokförlaget bad mig att inte skriva om den innan den 28 maj, därav fördröjningen.
I landet Dell delar människorna och djuren plats med monsterdjur och monstermänniskor. Eller monstermänniska, för det finns bara en kvar lyckligtvis. Ett monster är otroligt vackert och oemotståndligt om man inte kan stänga sitt sinne och stå emot när de lockar en eller tar över ens tankar. Det är så de jagar. Flamma är den enda monstermänniskan kvar nu sedan hennes onde far Cansrel dött genom att ta livet av sig. Flamma har aldrig riktigt haft några vänner och de flesta som ser henne (förutom Brocker och Archer som hon bor hos) speciellt om hon har sitt eldröda hår utsläppt, blir antingen hatiska och vill döda henne, eller så känner de åtrå och försöker våldföra sig på henne, eller blir förälskade. Oavsett tycker Flamma ett det är fruktansvärt jobbigt.
Cansrel var ond och använde sin gåva till att manipulera, förstöra och tortera. Kungen blev hans bäste offer eftersom han kunde se till att ge honom allt. Men när kungen dog slutade det och Cansrel blev mer och mer deprimerad. Cansrel hade genom hela Flammas liv försökt lära henne att tränga in i folks och djurs sinnen för att styra dem, men efter att han sett vad hennes far gjorde vägrade hon att missbruka denna gåva och svär på att aldrig bli som han.
En dag när Flamma är ute i skogen blir hon träffad av en pil och skytten blir tillfångatagen och satt i Brockers fängelse där de försöker förhöra honom och Flamma letar efter något i hans sinne även om hon inte tänker manipulera ur honom något svar. Allt är dimmigt i huvudet på honom som om någon eller något påverkat honom. De hinner inte förhöra honom mer för någon utifrån som är en extremt bra skytt skjuter honom och pilen dödar. De funderar om det är någon av lord Mydoggs eller Gentians underhuggare som är i farten.
Kungahuset som Brocker och Archer är vänner till frågar om Flamma skulle kunna följa med till King City - där kungen Nash har sitt palats - för att känna efter om en de har tillfångatagit är en inkräktare som Flamma nyligen känt under ett besök i drottningens hem, men som undkommit. Mot Archers vilja svarar hon ja på villkor att hon inte ska behöva manipulera någon vilket prins Brigan (som först då han träffar Flamma känner avsky mot henne) säger att hon inte ska tvingas till. Brigan och hans många soldater blir hennes eskort till King City men hon får även tilldelat sig några få soldater som blir hennes personliga livvakter som följer henne vart hon än går, men som sen också blir hennes vänner.
King City är imponerande stort och vackert även om det på sina ställen börjat förfalla. Flamma får träffa resten av syskonskaran. Kung Nash blev förälskad i henne första gången han såg henne och friade till henne, men tvillingparet Clara och Garan har stängda sinnen, Clara är välkomnande medan Garan är misstänksam. Flamma får stanna kvar i palatset längre än hon tänkt för Brigan måste ge sig av ett tag och han ska ju eskortera henne hem igen. Flamma vill dock stanna kvar när Brigan återvänder, hon vill hjälpa till på något sätt och hon trivs här. Hon har börjat få vänner som hon inte haft tidigare och känner att hon skulle kunna göra något för riket. Brigan kommer och går men de två träffas alltid och pratar, och saker och ting förändras mellan dem, de kommer närmare varandra. Till slut går Flamma med på att tränga sig in i fångarnas sinnen och försöka få ur dem allt de vet. Många har så där dimmiga sinnen precis som skytten där hemma, andra verkar ha programmerade svar.
En dag när hon pratar med Brigan ser hon en otäck liten pojke med två olikfärgade ögon och han verkar fruktansvärt obehaglig och hon kan inte ens hitta ett sinne i honom. Hon upptäcker att de som han har pratat med är dimmiga i skallen. Hon blir så förvirrad av detta att hon inte kommer på att säga något förrän det är försent och pojken har lämnat staden. Ingen bryr sig dock om detta och fokuserar på det kommande kriget, för det är oundvikligt, och på den årliga festen då landets alla lorder besöker kungahuset, vänner som fiender. De får reda på att Gentian och Gunner ska dit för att döda Nash och detta ska kungafamiljen och Flamma försöka förhindra och det börjar bra men Flamma blir trött i huvudet och hon tänker inte ordentligt. Det är då allting går så väldigt fel...
Monstrets dotter, som utspelar sig före Tankeläsaren, är en bok jag längtat efter och jag känner att jag absolut inte blivit besviken. Det är en välskriven berättelse som vävs ihop med del 1 på ett bra sätt även om man stundtals inte tänker på att det är samma värld som i första delen. Författaren har dessutom en förmåga att skriva utsvävningar på ett sätt som är helt utan ansträngning och på samma lätta sätt hittar hon tillbaka igen. Jag tycker om hur hon fokuserar på berättelsen och inte så mycket på personernas förhållande till varandra även om hon inte på något sätt undviker detta. Det blir precis så mycket att man inte tycker det tar över.
Boken är väldigt bra, den är spännande, vacker och fantasirik. Jag gillar hur författaren genom sin prolog ger en ångest genom hela boken, för man vet ju något kommer att gå på tok någonstans. Det som jag saknar eftersom jag hade ett manus att läsa var en karta, som jag antar finns i den tryckta boken, men det gick bra ändå. Ja, jag är en sådan som kollar på kartorna i fantasyböcker.
Ja då får man börja längta efter del 3. LÄNGTAR!!
Boken rekommenderas väldigt varmt till tonåringar och uppåt.
Betyg: 4,5 av 5
Författare: Kristin Cashore
Titel: Monstrets dotter - De utvalda del 2
ISBN: 9789155257590
Förlag: Bokförlaget Semic
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar