I Engelska kanalen utanför franska kusten ligger brittiska Greybeard Island och det är på och runt om denna ö som Nära ögat utspelar sig.
Nick McIver är en 12-årig pojke som bor med sina föräldrar, sin lillasyster Kate och hunden Jip vid Greybeards fyr. Nicks pappa är fyrvaktare på ön. Nick har en egen liten segelbåt som han varje dag seglar runt ön med. Livet på ön är minst sagt idylliskt och tryggt, men denna historia utspelar sig sommaren 1939 (och sommaren 1805) och tryggheten är hotad.
Nicks far säger sig tillhöra öns fågelskådarförening men det visar sig snart att det inte är fåglar de försöker hålla koll på utan nazister. Det har varit ovanligt mycket ubåtsaktivitet på sistone och Nick vill gärna hjälpa till att spionera, vilket hans far tillåter. En dag när Nick och Kate sitter och spanar ut mot havet springer Jip iväg och de båda barnen springer efter. De hittar hunden på en strand tillsammans med en stor papegoja och en kista som ser ut att komma från början på 1800-talet men är ändå som ny. Det konstigaste av allt är att kistan bär Nicks namn - Nicholas McIver står det på den. De gömmer kistan och ska gå hem men ett oväder gör att de istället beger sig till värdshuset och dess innehavare Gunner. På värdshuset är det helt tomt bortsett från två udda klädda män och de ser obehagliga ut. När de alla värmer sig framför brasan råkar Kate kasta ur sig att de hittat en kista och detta verkar intressera den ena mannen som heter Billy Blod. Barnen springer hem igen för de blir rädda och på morgonen efter har saker och ting förändrats.
Nicks pappas spionage har gjorts i all hemlighet för att den brittiska regeringen vägrat att tro att ett krig är nära och kan därmed inte tillåta att folk spionerar på andra. Pappan och mamman blir tvungna att bege sig till London för att se till så att de kan få bo kvar i fyren, regeringen har nämligen sagt i ett brev att de inte får bo kvar på ön.
Nick har fått ett eget brev - från Billy Blod. I det står det att han har kidnappat Jip och att Nick får tillbaka hunden om Blod får den där kistan de hittat. Nick förstår att det som ligger i kistan måste vara värdefullt och med Gunners hjälp tar barnen med sig kistan till lord Hawkes slott som ligger på andra sidan ön. Lord Hawke har ingen sett på länge och ingen får ta sig in hos honom, det är förenat med livsfara, men de lyckas. Hobbes, lord Hawkes kompanjon som de stöter på först inne i slottet, blir väldigt förvånad över detta. Lord Hawke brukar inte ta emot gäster nu för tiden men han gör till slut ett undantag och när de tre besökarna får träffa lorden får de reda på att slottet är ett huvudsäte för öns "fågelskådningsaktiviteter". Barnen berättar om Billy Blod (som Hawke verkar vara bekant med och väldigt arg på) och den upphittade kistan. De lyckas öppna kistan och i den ligger en guldkula och ett brev. Kulan visar sig vara en av Leonardo da Vincis uppfinningar - en tidsmaskin, som tydligen fungerar! I brevet, som är adresserat till Nick, skriver Nicholas McIver, kapten på fartyget Merlin som tillhör lord Nelsons flotta och Nicks förfader, att de fastnat bland några rev precis vid Greybeard Island och vet inte hur de ska ta sig ut. De är under attack från franska flottan och om de inte får hjälp snart kommer de att gå under. Här börjar två fantastiska äventyr, ett för Nick, lord Hawke och Gunner 1805, och det andra med Hobbes och Kate 1939.
Nära ögat är en äventyrsbok i dess rätta bemärkelse, och bäst av allt - man får två actionfyllda och spännande berättelser till priset av en! Trots dess storlek gick boken snabbt att läsa och det ät lätt att se allting framför sig. Allting? Nja, inte riktigt. Ett av bokens stora problem är alla marina facktermer och där är massor. Visst man kan lätt hänga med i boken ändå men det sticker i ögonen och en liten lista bak i boken hade varit värdefull, man kan inte springa och kolla i uppslagsverk stup i kvarten. Det andra stora problemet är att språket är i konflikt med sig själv. Emellanåt är det ganska barnsliga uttryck och ordval i förhållande till historien och den nivå författaren verkar vilja håll det på, medan det i nästa stund talas om bogspröt, famnar och mesanstagsegel. Jag kan även tillägga att faktan i boken nog ska tas med en nypa salt. Jag bor tillsammans med en militärhistorisk expert och man blir tyvärr informerad om saker vare sig man vill eller inte så jag vet tillräckligt för att ifrågasätta, och fråga min sambo om hur saker ting egentligen var och en del stämmer inte helt.
Boken är skriven av en amerikan vilket märks, den är som en typsik Hollywoodfilm (den hade nog gjort bra som film ;) ), den har till och med det amerikanska hjälteslutet. Ni vet när en ställer sig upp och börjar applåderar, sen kommer två till och fler och fler klappar händerna och till slut jublar alla. Det är dock inte applåder i detta fallet utan ett smörigt farväl från Merlins hela besättning men honnörer och kanonsalvor.
Jag får dock erkänna att jag trots allt gillade boken, det är som sagt en riktigt bra äventyrsbok som kanske inte är särskilt djup och absolut inget litterärt mästerverk men den är en stunds underhållning som man inte kan slita sig från. Det finns en del två men den har inte blivit översatt från engelskan än, men jag hoppas att det blir snart.
Boken passar till lässtarka mellanstadieelever, och högstadieelever.
Betyg: 3/5
Författare: Ted Bell
Titel: Nära ögat - en tidsresa på liv och död
ISBN: 9789163862540
Förlag: Bonnier Carlsen
Den låter spännande!
SvaraRadera